Igår när vi var på en restaurang i Sinchon tillsammans med Hannes insåg vi hur absurt hela scenariot var. Där satt vi och åt, med pinnar, klädda i förkläden (för att inte spilla på kläderna) och shottade soju till maten. Middagssällskapet (Hannes med andra ord) var en kille som vi känt i ungefär en vecka men känns som så mycket mer än så. Geografisk plats: Sinchon, Korea, Asien. På en restaurang bredvid en klubb med öppen bar.

 

Det känns minst sagt helt fantastiskt, men samtidigt helt normalt. Det har blivit en vardag.